IFMA krönika
Säga vad man vill om en kram… men kanske har den aldrig någonsin varit mer saknad än nu?
”Ett handslag ska vara kort, fast och bestämt och man ska möta blicken på den man hälsar på. Det får inte vara slappt.”
I situationer då vi möter nya människor värderar jag som många andra det fysiska handslaget. Ett handslag har använts för att signalera många saker såsom tillmötesgående, överenskommelser och goda relationer.
Att sträcka fram handen mot någon är en social invit, en positiv handling och en artig gest. Att välja att inte skaka hand ansågs före pandemin som ohyfsat eller rent av fientligt och har använts både som härskarteknik och som tydligt tecken på avstånd eller missnöje.
”En kram fyller i vissa sociokulturella sammanhang en viktig funktion vid hälsning och avsked ”
Under senare år har det formella handslaget i stor utsträckning ersatts av kramen. Vetenskapliga undersökningar visar att det finns positiva hälsoeffekter med en kram. Kroppen utsöndrar lyckohormonerna serotonin och dopamin vilket gör att du känner dig glad, lugn och nöjd vilket motverkar bla. nedstämdhet och stress.
”Nationella rekommendationer: Du bör hålla avstånd till andra människor, minst 1,5 meter”
Nu befinner vi oss i ett ofrivilligt fysiskt avståndstagande och pandemin har i grunden ändrat vårt sätt att interagera med varandra. Nästan alla har slutat att ta i hand. Den smitta som kan spridas via just händerna har fått stor uppmärksamhet och vi uppmanas att tvätta och tvätta. Mätningar visar att handskakning som hälsning sannolikt kommer undvikas även efter pandemin.
Ett kram- och handfritt samhälle?
Vi människor är ju otroligt anpassningsbara varelser– det är ju nyckeln till just vår framgång på den här planeten. Plötsligt blir det mest onormala till något nytt normalt… och det kommer väl knappast någonsin framöver anses som oartigt att inte vilja ta i hand, det kanske snarare blir en gest för omtanke och välvilja?
Jag vet inte hur det är med er, men att buffa armbågar, skaka fot och buga inför varandra känns efter ett år fortfarande onaturligt för mig.
För vår allas hälsa hoppas jag att vi hittar tillbaka till ett frivilligt socialt förhållningssätt, till fysiska möten, härliga handslag och berikande famntag.
Så, säga vad man vill om en kram… men den har aldrig någonsin varit mer saknad än nu. Min förhoppning att vi senare i år kan, får och vågar träffas och ”ta i hand” eller kanske tom. ge varandra en kram.
Idag den 21 januari är det kramens dag. Den här pandemin genererar helt klart en stor kramskuld, inom såväl arbetslivet som privatlivet. Ta tillfället att skicka en digital kram till någon du bryr dig om och se till att ta igen den äkta varan med råge när vi får, för den dagen kommer!