IFMA krönika

Ska det nya normala, plötsligt bli det onormala igen – och vad händer då med mina nya vanor? 

Så hände det som vi alla gått och väntat på. Folkhälsomyndigheten sade att vi får gå tillbaka till våra kontor! Vi har längtat, drömt om detta och funderat över hur det skulle kännas – och ändå står vi här förvånade och lätt förvirrade. Hur ska det nya arbetslivet bli? Hur känner jag inför detta? Och vad ska min bästa kompis göra med sin coronahund när kontoret kallar? 

Tre veckor för en ny vana
Det brukar sägas att det tar tre veckor att införa en ny vana. Men hur påverkas vi av en ny vana som hållit på i över 70 veckor? Har vi byggt upp en rädsla för att åka pendeltåg? Att kramas? Att inte vara tillräckligt effektiva på jobbet om vi måste stå och småprata med folk hela tiden? Är det ok att dansa på konferensen? Så många frågor som för drygt 18 månaders sedan inte ens fanns i min vildaste fantasi.  

Det måste få ta lite tid
Vi har precis genomlevt en med svenska mått relativt stor kris. Vi känner alla någon som har hamnat på sjukhus med covid-19 och kanske till och med gått bort. Stundtals kanske vi har varit oroliga för vart detta ska ta vägen, hur våra liv ska påverkas på lång sikt och lite ledsna över alla de roliga aktiviteter och resor som vi har behövt ställa in längs vägen. Men kris betyder ju även förändring och det är den processen vi börjar nu. Vi ska hitta ett nytt normalläge, lite klokare och förhoppningsvis även med mer glädje än när samvaro var vår vardag. Nu längtar vi ju till att luncha med kollegor, att ha kreativa möten och att fördjupa våra relationer. För det har varit evinnerligt svårt på Teams. Men omställningen måste få ta lite tid och i små steg. Vi kanske inte hoppar på det där fulla pendeltåget redan den 1 oktober? 

Arbetsgivarna pratar om att locka tillbaka sina medarbetare
Något som är så himla roligt för oss som arbetar med kontor och facility management är att aldrig någonsin har våra frågor stått så högt på agendan. Styrelserummen fylls av diskussioner kring hur man skapar den optimala arbetsplatsen för att företagen ska fortsätta utvecklas, att medarbetarna ska trivas och drömmar komma till liv. Så min energi och lust frodas inte bara för att jag nu får ut och bygga relationer på riktigt igen, utan för att jag aldrig har haft så stor möjlighet att bidra med kunskap och insikter kring något som jag brinner för. Det är nu det är dags att kavla upp ärmarna och hitta framgångsrecepten för våra företag, organisationer och myndigheter. Jag kan knappt bärga mig att komma igång.  

Anna-Lena Carlstedt 
Affärsutveckling Fabege