IFMA krönika

Styrkan i ett lag – på isen och på jobbet

Jag trodde aldrig att jag skulle sakna doften av svettiga knäskydd och ljudet av smällande puckar i plexit klockan 21 en tisdagskväll. Men här sitter jag nu och skriver – efter sex år som lagledare för ett ungdomslag i Boo Hockey – och känner en slags tomhet.

Varje år deltar över 60 000 barn och ungdomar i organiserad ishockey i Sverige. Runt dem finns tusentals föräldrar som skjutsar, tvättar, hejar – och engagerar sig ideellt. Jag var en av dem. Killarna är 16 nu. De ska vidare. Jag också. Men det här uppdraget har gett mig mer än jag hade kunnat tro – både som människa och i min yrkesroll.

Jag började som lagledare utan att egentligen ha en aning om vad det innebar. Jag kunde inte mycket om hockey. Men jag tänkte att jag kunde bidra med struktur, engagemang – och kanske ett annat perspektiv på saker och ting. Det visade sig att det fanns mycket från mitt yrkesliv som gick att ta med in i omklädningsrummet. Och mycket som följde med tillbaka därifrån.

För i mångt och mycket handlar det om samma sak – oavsett om man bygger ett ungdomslag eller leder ett team på jobbet. Hur får vi människor att växa? Hur skapar vi förtroende? Hur håller vi ihop, inte minst när det stormar?

Och visst har det stormat. Det är lätt att prata om laganda, tillit och öppenhet – svårare att leva det när folk tycker olika, när någon känner sig utanför eller när en förälder vid sargen lägger alla sina drömmar på sitt barn. I hockeyn var det inte sällan föräldrarna som var den största utmaningen. Då gällde det att stå stadigt, lyssna, vara pragmatisk men för den delen inte backa.

Att våga ta tag i det svåra, utan att ducka, har alltid varit en viktig princip för mig. Hellre ett ärligt samtal än att låta missförstånd växa till något större.

Det som skaver måste få komma upp till ytan, annars sätter det sig i kroppen – på isen och på jobbet. Och det är när vi vågar vara både ärliga och omtänksamma som det händer något. Ibland en krock. Ofta ett litet genombrott. Killarna har sagt att jag inte varit bäst på spelet – men att vi haft klubbens finaste laganda. Det gör mig stolt och det säger något om vad som faktiskt gör skillnad: inte att kunna mest, utan att skapa trygghet, gemenskap och riktning.
Det bekräftas också av forskningen. I Googles projekt “Aristotle” lyftes psykologisk trygghet fram som den viktigaste faktorn i fungerande team. Samma slutsats drar Harvardprofessorn Amy Edmondson och även McKinsey, som i en senare studie pekar på att trygghet, empatiskt ledarskap och ett gemensamt syfte är avgörande för att team ska fungera. Något vi ibland glömmer – både i omklädningsrum och på kontor.

En sak jag är särskilt glad över att vi satsade på under mina år som lagledare, var den mentala träningen. Vi tränar så mycket kropp, men vad gör vi med sinnet? Med självkänslan, pressen, prestationsångesten? Jag har själv haft höga krav på mig genom livet. Kanske var det därför jag kände så starkt att de här unga killarna behövde få verktyg. Få höra att de räcker. Att de duger. Att det viktigaste inte är att bli bäst – utan att hålla ihop. Som lag. Som människor.
Och kanske är det just det jag försöker ta med mig in i ledarskapet på jobbet också. Att bygga team där vi inte bara levererar, utan stannar upp, stöttar, lyssnar. Där det är okej att vara stark en dag och svag nästa.

Det handlar också om att agera i nuet och inte låta helheten göra oss handlingsförlamade. I stället för att låta oss överväldigas av uppförsbacken när man ligger under med 4–0 kan vi fokusera på att göra nästa pass, tackling eller skott riktigt bra. Det här är också en lärdom för arbetslivet. Särskilt nu när riktigt stora globala skeenden som tullkrig, klimatförändringar och krig påverkar våra verksamheter. Arbetslivet händer här och nu – precis som i hockeyn.

Jag kommer aldrig bli expert på boxplay. Men jag har fått vara med och skapa något meningsfullt och bygga något som håller – på isen, i arbetslivet och i livet. Och det är jag väldigt tacksam för.

//Sandra Dahl, IFMA styrelseledamot och Strategidirektör på Sodexo Sverige